Camelina – functional food på riktigt

Camelina – functional food på riktigt

Camelina – functional food på riktigt

Camelina – functional food på riktigt

Functional food, mervärdesmat på svenska, dök upp i Japan på 1980-talet. Och hur mycket mer funktionell mat kan man få än camelinaolja? Men regelverket kring begreppet är mer komplicerat än det kan låta. En svensk definition lyder ”livsmedel som är utvecklade för att ge en specifik fysiologisk hälsoeffekt utöver de näringsämnen som redan finns naturligt i livsmedlen vi äter ”. En engelsk, snarlik, definition är ”ett livsmedel som ges ytterligare en eller fler funktioner (ofta hälsoförhöjande eller sjukdomsförebyggande) genom att man adderar nya ingredienser eller mer av existerande ingredienser”. Några exempel på det här kan vara t ex mjölksyrebakterier, fettsyror från t ex fiskolja eller fibrer med påvisbara hälsoeffekter.

I båda fallen läggs stor vikt vid att effekten ska vara vetenskapligt bevisad för att tillverkare ska kunna använda hälsopåståenden i sin marknadsföring av produkten. För att ett hälsopåstående ska godkännas enligt svenska lagar och regler krävs 1) att ett allmänt erkänt samband mellan kost och hälsa nämns och att 2) näringsinnehållet kopplas samman med detta. För att kalla sig mervärdesmat måste produkten också ha en (via klinisk prövning av antingen KPL Good Food Practice i Göteborg eller Functional Food Centre i Lund) vetenskapligt bevisad effekt och vara godkänd av Swedish Nutrition Foundation. Då kan den få en s.k. hp-märkning som visar att produkten är just en functional food. Till dags dato finns endast fyra produkter som har klarat den här granskningen, en hårdost, en fruktdryck, ett matfett och en yoghurt.

Camelina – functional food på riktigt

I samtliga de här fallen handlar det om produkter som tillförts något för att bli mer hälsosamma. Men camelinaolja då, den innehåller ju mängder av hälsoförhöjande ämnen (omega 3, 6 och 9, E-vitamin bl.a.) precis som den är, utan att man behöver tillsätta något. Att det dessutom är ämnen vars hälsoeffekter finns bevisade i otaliga vetenskapliga studier tycker vi räcker bra för att camelinaolja mycket väl skulle kunna kvalificera inte bara som denna generations functional food eller mervärdesmat utan t.o.m. nästas!

Vill du se en artikel från International Journal of PharmTech Research som går igenom den kemiska sammansättningen, de medicinska effekterna och odling av Camelina (Camelina sativa) kan du kika här och vill du veta hur en så funktionell olja kan tänkas smaka, får du helt enkelt köpa en flaska och prova själv! Återförsäljare och andra beställningsmöjligheter hittar du här.

Källor:

Wikipedia

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Merv%C3%A4rdesmat

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Functional_food

Perspektiv ­– Information om socker och näring

http://perspektiv.nu/sv/artiklar/functional-foods-%E2%80%93-vart-ar-utvecklingen-paa-vag.aspx?PID=23

http://www.doktorn.com/artikel/functional-food-%E2%80%93-f%C3%A5gel-fisk-eller-mittemellan

Camelinaolja godkänt som fiskfoder

Camelinaolja godkänt som fiskfoder

Camelinaolja godkänt som fiskfoder

Camelinaolja godkänt som fiskfoder. I Kanada använder man nu mekaniskt utvunnen camelinaolja som foderingrediens för odlad lax och öring.

Det är kanadensiska livsmedelsinspektionen (CFIA) som utfärdat godkännandet efter en storskalig studie av camelinaolja förvaltad av Genome Atlantic, ett ideellt företag inrättat för att hjälpa Atlantic Canada att dra nytta av ny teknik, i vilken camelina visade sig vara en utmärkt matchning till fettsyrakompositionen som krävs i foder för odlad fisk. Fiskfodertillverkare undersökte även användningen av grödabaserade oljeväxter som camelina som alternativ till de vilda fiskoljor och proteiner som används i fiskfoder idag.

Akvakulturforskare Chris Parrish på Memorial University i Newfoundland och Labrador i Kanada, är en av studiens huvudforskare. Han menar att camelinaolja har egenskaper som gör det till ett särskilt lovande alternativ i fiskdieter.

”Bland de oljor som kan användas för att ersätta fiskolja i fiskfoder är camelina ett av få med höga nivåer av omega-3-fettsyror. De här fettsyrorna skiljer sig från de som finns i fiskoljor genom att de förbättrar fiskens förmåga att syntetisera de hälsosamma ”långkedjade” omega-3-fettsyrorna som behövs för optimal tillväxt. Det här säkerställer i sin tur en hälsosam produkt för mänsklig konsumtion, ”säger han.

Enligt en annan av studiens huvudforskare, Claude Caldwell vid Dalhousie University i Halifax Nova Scotia, har forskare funnit att camelinaolja är tillräckligt näringsrik för att ersätta all fiskolja i fiskfoder, liksom en del av det malda fiskmjölet.

”Användningen av vildsorterad fisk för att mata odlad fisk är inte hållbar, varken ekologiskt eller ekonomiskt”, säger han.

Och så här sade Kanadas minister för innovation, vetenskap och ekonomisk utveckling samt minister med ansvar för ACOA (Atlantic Canada Opportunities Agency), Navdeep Bains om studieresultatet:

”Genome Atlantic och deras partners har förvandlat ett litet utsäde till en stor möjlighet, som skapar en innovativ alternativ lösning med långsiktiga fördelar för industrin”.

Nästa steg för Claude Caldwell och hans forskarteam är att genomföra foderprov för godkännande av kanadensiska livsmedelsinspektionen (CFIA) även för camelinamjöl.

Camelinaolja godkänt som fiskfoder

Källa: https://www.agcanada.com/daily/cfia-approves-camelina-oil-for-use-in-atlantic-salmon-feed

Foto av camelinaolja, -frö och -mjöl: Alberta Agriculture

Lyxa till sillbordet med gratinerad färskpotatis a la camelina

Lyxa till sillbordet med gratinerad färskpotatis a la camelina

Lyxa till sillbordet med gratinerad färskpotatis a la camelina

Lyxa till sillbordet med gratinerad färskpotatis a la camelina

Med sina somriga grästoner är camelinaolja sommaroljan nr 1, både till sillen och grillen. De här lyxiga gratinerade färskpotatisarna med löjrom och gräslök, signerat Filip Fastén, sätter pricken över i:et på sillunchen. Glad midsommar alla camelina-lovers!

Ingredienser:

1 kg tvättad färskpotatis
200 g riven Västerbottensost
200 g persilja
2 dl camelinaolja KRAV
2 dl gräddfil
50 g löjrom
2 st gula lökar (skivade)
1 knippe dill
50 g gräslök
salt

 

Gör så här:

  1. Sätt ugnen på grillfunktion.
  2. Hetta upp camelinaoljan till ca 60-70°c.
  3. Lägg persiljan i en mixer, mixa slät tillsammans med olja och häng allt i en sil med kaffefilter i.
  4. Koka färskpotatisen i saltat vatten tills den är genommjuk. Lägg upp potatisen på en ugnsplåt.
  5. Forma små bollar av osten och toppa varje potatis med en boll. Baka i ugnen tills osten blivit gratinerad.
  6. Blanda ihop löjrom och gräddfil och vänd ner persiljeoljan. Toppa potatisen med löjromsdressingen, plockad persilja, dill och skivad lök. Avsluta med att bryta ner lite bitar av Västerbottensost och nymald svartpeppar.

Lyxa till sillbordet med gratinerad färskpotatis a la camelina

 

Recept: Filip Fastén Foto: Fabian Björnstjärna
Camelina Of Swedens camelinaolja är finalist i Nyskaparstipendiet!

Camelina of Swedens camelinaolja är finalist i Nyskaparstipendiet!

Camelina Of Swedens camelinaolja är finalist i Nyskaparstipendiet!

Camelina of Swedens camelinaolja är finalist i Nyskaparstipendiet!Priset hyllar svenska mathjältar och vinnaren utses vid Smaka på Stockholm den 1 juni.

Den stora matfestivalen i Kungsträdgården den 1–6 juni är en av världens största och inte bara en härlig möjlighet att se flera av landets främsta kockar, restauranger, food trucks, bagare och mathantverkare, ta del av framtidens tekniska innovationer inom mat och provsmaka det allra senaste – och godaste – som matsverige har att erbjuda. Den blir också skådeplatsen för kungörandet av årets vinnare av Menigos Nyskaparstipendium. Självklart är vi på plats och bjuder på smakprov medan vi väntar spänt på resultatet.

Camelina of Sweden är finalist i Nyskaparstipendiet!

Menigo instiftade Nyskaparstipendiet 2012 för att inspirera och hylla svenska mathjältar. Eldsjälar som vågar vara innovativa och prova nya vägar i sin verksamhet för att utveckla svensk matproduktion och gastronomi, som skapat en ny produkt, förnyat en befintlig eller hittat ett nytt användningsområde för en råvara. Själva priset består av en internationell inspirationsresa till ett värde av 25 000 kronor, med syfte att främja vinnarens affärsverksamhet. I vårt fall skulle vi till exempel gärna resa till Kanada – ett föregångsland när det gäller odling och användning av camelina och camelinaolja i allt från livsmedel till hudvård och hälsa – för att träffa, inspireras av och utbyta erfarenheter med olika kanadensiska odlare och innovatörer.

Vem som helst kan nomineras till Nyskaparstipendiet. När nomineringsperioden är stängd väljer Menigos färskvaru- och produktspecialister ut ett antal delfinalister. Sedan är det expertjuryns tur att välja ut åtta finalister, och att besluta vem av dem som ska vinna det ärofyllda stipendiet. I år består expertjuryn av Jimmie Eriksson, Jonas Lundgren, Hanna Halpern, Susanne Liljenberg, Alexander Sjögren och Thomas Palmqvist. Vi håller tummar och tår och hoppas att de väljer Camelina of Swedens camelinaolja som vinnare i år!

Vill du själv smaka på Camelina of Swedens camelinaolja, prova oss i en somrig biffsallad. Perfekt som picknick- eller buffémat!:

Du behöver:

drygt 1 kg fransyska (rostbiff går också bra)

svartpeppar

salt

Till marinaden:

2 röda lökar

2 vitlöksklyftor

10 marinerade, soltorkade tomater

1 kruka basilika

1 dl balsamvinäger

1 dl camelinaolja

salt, peppar

honung

Gör så här:

Värm ugnen till 80 °C. Lägg köttbiten i en form. Salta rikligt och peppra. Låt sedan köttet ta tid i ugnen. Ju längre tillagning, desto mörare kött, så ha inte bråttom. Stick i en köttermometer och tag ut köttet när den visar 67 °. Linda det i ugnsfolie och låt vila.

Till marinaden, skala lök och vitlök och hacka dem fint. Finhacka även de soltorkade tomaterna och basilikan. Blanda allt med olja, balsamvinäger och en touch honung.

När köttet svalnat, lägg steken i en påse, häll över marinaden och låt dra över natten. Spara lite marinad att hälla över skivorna före servering. När det är dags för den, skär steken i tunna skivor och servera tillsammans med en sallad, pasta- eller potatissallad.

Camelina of Sweden är finalist i Nyskaparstipendiet!

Läs mer på:

http://www.menigo.se

Camelina gör färskost nyttigare

Camelina gör färskost nyttigare

Camelina gör färskost nyttigare

Camelina gör färskost nyttigare, visar tester av de fysikalisk-kemiska, mikrobiologiska och sensoriska effekterna av fleromättade fettsyror i färskost.

Forskningsresultaten publicerades tidigare i år i International Journal of Food Sciences and Nutrition, en unik tidskrift som behandlar ämnen som inverkan av näringsvetenskap på livsmedelsutveckling, näringsmässiga konsekvenser av livsmedelsförädling, användning av bioteknik i livsmedelsvetenskap m.m.

I den aktuella studien testades fem olika vegetabiliska oljor: camelinaolja (Camelina sativa), snokörtsolja (Echium plantagineum), linfröolja, hallonolja och svartvinbärsolja. Målet med studien var att försöka se om det gick att öka koncentrationen av PUFA (Poly Unsaturated Fatty Acids, fleromättade fettsyror på svenska), särskilt kortkedjade, fleromättade fetter från växtriket i form av a-linolensyra (ALA), den viktigaste omega-3-fettsyran av vegetabiliskt ursprung. De fysikalisk-kemiska och mikrobiologiska egenskaperna hos ostarna utvärderades efter en och tre dagars mognad vid 4 ° C, medan konsumentuppskattningen utvärderades i slutprodukten tre dagar efter mognad. Då uppvisade ostarna med tillsats av camelinaolja och snokörtsolja de högsta bibehållandet av PUFA (mest ALA) jämfört med linfrö-, hallon- och svartvinbärsoljorna.

Tillsättandet av olja visade mindre effekter på de fysikalisk-kemiska egenskaperna hos osten. När det gäller konsumentuppskattning visade utvärderingen att alla färskostarna sensoriskt (smak, doft, konsistens) ansågs som acceptabla.

Slutsats? Camelinaolja är inte bara ett närings- och smakrikt livsmedel i sig, den kan också användas för att göra andra livsmedel både mer hälsosamma och mer välsmakande. Prova i en tomatsallad med får- eller getost!

Ingredienser:
4 stora, mogna tomater
½ dl camelinaolja
½ dl blandade, hackade örter – bladpersiljeblad, gräslök (med blommor om tillgängliga), finhackad basilika (med blommor om tillgängliga).
½ tsk korianderfrön
½ tsk färskmalna svartpepparkorn
färskmalet salt
2,5 dl riven, mogen får- eller getmjölksost

Gör så här:
Skölj och torka av tomaterna. Skiva och arrangera dem på fatet. Ringla camelinaoljan över. Fördela sedan de hackade örterna och blommorna och mal korianderfrö, peppar och salt över tomaterna. Riv osten på ett rivjärn eller med hjälp av en mandolin, och fördela den jämnt över tomaterna. Du kan servera salladen direkt, men för att smakerna ska gifta sig ordentligt, låt den stå övertäckt 1–2 timmar i rumstemperatur innan servering.

Camelina gör färskost nyttigare

Källa:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09637486.2017.1301891

Recept lånat från:
http://marxfood.com/tomato-salad-with-camelina-oil-sheep-cheese/

Vad är camelina?

Vad är camelina?

Vad är camelina?

Vad är camelina? Camelina sativa är hämtat från grekiskans khamai och linon och betyder ungefär ”låg linje”. Sativa kommer av latinets sativum = odlat. Oljedådra, som växten också kallas, är en ettårig, fåbladig, vårgroende ört, släkt med Sanddådra (Camelina microcarpa) och Lindådra (Camelina alyssum).

Arten Camelina sativa har sitt ursprung på Östeuropas och Asiens stäpper och spreds dels som ogräs när människan började odla den, men också på grund av de oljerika frönas skull. På bronsåldern kom den som kulturväxt (alltså som odlad växt) till södra och mellersta Skandinavien och Finland. I Sverige har den förekommit främst i södra Sverige, men tillfälligt även upp till Torne lappmark och både odlats för att pressas och använts som mat- och läkeväxt. Andra lokala namn för oljedådra var dålin, döbast och hö-kärring, för att nämna några.

Vad är camelina?

Med industriålderns intåg kom storjordbruken och den odlade oljedådran fick stå tillbaka för andra oljeväxter och spannmål. Som åkerogräs sågs arten senast 1929 och utöver några enstaka fynd i fågel-och blomsterfrö har örten inte förekommit alls i svenska marker tills Camelina of Sweden började odla den igen.

Oljedådra är tålig mot både köld och torka och kan därför odlas både genom vår- och höstsådd. Och vegetationsperioden är kort. Skörda kan man göra redan efter 3 månader. Den växer med grågröna, glest håriga och styvt upprätta stjälkar som blir 3–8 dm höga. Blomning sker i juli-augusti, då blekgula kronblad som blir ca 5 mm långa sträcker sig från örtens lansettliknande grenar. Men det är de 1,5–2 mm långa fröna som bildas i den hårda, päronformade fröskidan som bearbetas för att framställa camelinaolja genom torkning, tröskning och kallpressning. Har du inte testat resultatet än, är det hög tid att du gör det, varför inte i dina köttbullar? Att byta ut den olja du använder i dag mot camelinaolja ger dem en nötig, fin ton – och härlig stekyta!

Camelinaköttbullar

Ingredienser:
Nötfärs
Ekologiskt örtsalt
Ekologisk cajungrillkrydda
Camelinaolja (både som ingrediens och till stekning)

Gör så här:
1. Blanda ner lagom mängd camelinaolja i nötfärsen och blanda ihop.
2. Stek i camelinaolja och krydda efter tycke och smak.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljed%C3%A5dra
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/camel/camesat.html
https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/244

Därför försvann camelina

Därför försvann camelina

Därför försvann camelina

Därför försvann camelina

Många frågar oss, med tanke på vilken mångsidig gröda det är, varför man slutade odla camelina i Sverige. Svaret är en liten del av svensk jordbrukshistoria. I äldre tiders åkrar, med öppen jord som bearbetades regelbundet utan kemisk ogräsbekämpning, trivdes även lite mer konkurrenssvaga arter som oljedådra eller camelina sativa, av vissa benämnda som ogräs. Men sedan kom industrialiseringen, kraven på skördarnas storlek ökade och ogräsen blev till en olägenhet för jordbrukarna. De konkurrerade ju med grödan om näring och vatten, vilket minskade skördarna. Vid den här tidpunkten blev också begreppet ”ogräs” vedertaget som samlingsnamn på alla de oönskade arter som växte i åkrar och trädgårdsland. Genom att plöja djupare, effektivisera utsädesrensning och bespruta åkrarna med växtgifter (herbicider) blev camelina, tillsammans med en mängd andra arter som riddarsporre, åkersyska och blåklint som tidigare utgjort förhållandevis vanliga inslag på åkrar och ängar, istället sällsynta. Och för den som satsade på att odla just oljeväxter kom snart andra alternativ som var enklare att odla i stor skala – ofta med hjälp av genmanipulation.

Därför känns det så klart extra bra för oss att återintroducera camelina i den moderna jordbrukshistorian och odla den i så pass stor skala att vi kan dela med oss av den här örtens många fördelar. Ett enkelt sätt att upptäcka dem, och camelinaoljans karaktäristiska smak, är att göra ett hemmagjort smör. Snabbt, enkelt, lättbrett och helt fritt från mjölk. Receptet ser du här nedanför.

Camelinasmör

Ingredienser:
75 gram kokosfett
1,25 dl camelinaolja
1 tsk salt (minska saltmängden för mer neutral smak)

Gör så här:
Blanda kokosfettet och camelinaoljan. Tillsätt salt. Låt stelna i kylen

Därför försvann camelina

 

Källor:
https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/244/pdf
http://linnaeus.nrm.se/flora/veg/aker.html

Vi är ett litet familjeföretag med lantbruk som huvudsyssla. Det hindrar oss inte från att ha en väldigt hög ambitionsnivå när det gäller att hitta trovärdiga studier/referenser kring olika användningsområden för vår camelina, med reservation för att fakta och forskningsrön ändras och uppdateras hela tiden. Har du frågor kring en referens, tveka inte att kontakta oss.